Jag sitter hemma i Brokind, i världens finaste hus och världens vackraste hem. Här vill jag vara en stund, jag vill inte riktigt åka hem än. Jag fylls av det som runnit av mig. I bastun svettas jag ut Lunda-stress och i Rängen omsluter sommarkärlek min kropp. Trollsjön och skogen runt omkring fyller mina lungar med fantasi och leklust.

Det är så fint att mina ögon letar efter tårar. Men det som hindrar dem från att fyllas är kärleken i mitt bröst och glädjen i hela min kropp. Ni fanns alla här just nu när jag behövde. Men Anna och Julia fattas mig...och Nora.